Eleverna skriver de flesta texterna på dator i dag, men låter vi de bara skriva eller finns det en tanke bakom? Och vilket ämne ska ta ansvar för att lära eleverna hur man gör?
Personligen blev jag blev trött på att läsa centrerade texter (som dessutom ofta lämnades in utan namn) och jag beslöt mig därför för att lägga in lite skrivtips som en del av arbetsuppgiften.
Så här kan det se ut i praktiken;
Just an Ordinary Day
Layout:
The headline should be “Just
an Ordinary Day”, centered and size14 and written in Arial
The text should be left-aligned, written in Times New
Roman, size11 or 12
In the footer, (to open just double-click at the bottom of the page) write
your name, class and today’s date.
Instructions:
Write between 50-150 words.
Use some of the following
topics when you write your text...
Eleverna får instruktionen på papper och jag visar ett Word-dokument via projektorn där jag skriver ut namnen på olika funktioner. Texterna blir enhetliga, och förhoppningsvis kommer de att bli mer lättlästa.
Avslutningsvis kan man ju även tipsa dem om att skapa olika mappar för olika ämnen så de lättare hittar sina verk.
Jag tänker att det är bra om vi lärare har en gemensam tanke kring layouten, så att det inte blir olika riktlinjer beroende på vilket ämne man har.
Under hösten har vi i förstelärargruppen läst några olika böcker om prov, arbetsuppgifter och bedömning.
Nedan följer en litet kort axplock ur Gustavsson, Måhl, Sundblad: Prov och arbetsuppgifter - en handbok.
ARBETSUPPGIFTER
Viktigt med en variation mellan prov och
arbetsuppgifter. Att elever får redovisa på olika sätt förbättrar validiteten
och reliabiliteten (mer rättsäkra betyg). Syftet med arbetsuppgifter är att
avgöra om en elev har en viss förmåga och med vilken kvalité man genomför
uppgiften.
Arbetsuppgifter fungerar bra när det som
ska bedöms är förmågan att:
·Samtala
·Hålla föredrag
·Laborera
·Laga mat
Typiskt för arbetsuppgift
·Av resultaten framgår
skillnader i kvalité (En eller flera aspekter)
·Kvalitétsskillnaderna
framgår av en bedömningsmall (med en eller flera skalor)
·Arbetsuppgiften kan
samtidigt spegla förmågor, kunskaper och kvalitéer
Examinationsuppgiften
·Finns inte ”rätt eller
fel”
·Kan genomföras i grupp
eller enskilt
·Kan redovisas i
handling, muntligt eller med papper och penna.
Bra och mindre bra arbetsuppgifter
·En bra arbetsuppgift ska begränsa elevernas
valfrihet och instruktionen bör vara så tydlig att den som följer instruktionen
som lägst åstadkommer ett godkänt resultat.
Exempel
Samtal: Man vet vad man
ska prata om (tydliga instruktioner). Man behöver inte fundera vad man ska
prata om, ha svårt att komma igång och därmed prata mindre.
Uppsatser: Begränsa
omfånget (sidor eller ord) för att få fram de indikatorer man söker efter
·Bedömningsmall ges i
förväg till uppgifterna, för att man vet vad uppgiften innebär och vad man
förväntas göra.
Mindre bra
arbetsuppgifter, exempel:
En del elever
kommer inte igång, för andra dröjer det och när de väl kommer igång kopierar de
textdelar från nätet och klistrar in dem i en text som läraren får ta del av,
ofta senare än överenskommet. Hur ett färdigt resultat skulle kunna se ut har
under hela arbetsprocessen varit oklart för dessa elever.
Olika typer av arbetsuppgifter och dess
tillförlitlighet
Vissa typer av genomföranden höjer
tillförlitligheten, andra sänker den
Låg
tilllförlitlighet:
·Enbart teoretiska
kunskaper
·Genomförs delvis hemma
·Två veckor eller mer
Då kan ett prov vara bättre.
Hög
tillförlitlighet:
·Grupparbete som
förbereds och genomförs under ett tillfälle
·Blandning av muntligt
och skriftligt
·Speglar såväl förmågor
som teoretiska kunskaper
Det är inte att rekommendera att
eleverna på egen hand tar ansvar för en längre tids genomförande utan
avstämningar och successiva gensvar på delresultat.
Den som har svårt att planera eller har
mindre goda studiestrategier kan snabbt hamna i en situation där det saknas
underlag för bedömning i flera ämnen och den tid som återstår innan
betygssättning inte räcker inte räcker för att komplettera brister.
Antalet arbetsuppgifter som pågår under
en längre tid bör begränsas.
De uppgifter som måste pågå under en
längre tid bör delas in i etapper där läraren bedömer resultatet så långt, samt
även kan använda bedömningen formativt.
BEDÖMNINGSMALLAR
Tillförlitligheten påverkas av antalet
aspekter och nivåer. Ju fler aspekter och fler nivåer, desto svårare att
hantera bedömningsmallen
·Max 3 nivåer. (Börja
med att ange det lägsta resultatet i vardera aspekt, därefter beskrivs det
bästa resultatet i vardera respekt. Om utrymme ges för en mellannivå anges
indikatorer däremellan, annars används färre än tre nivåer.)
·Max 4 aspekter
Aspekt
Nivå
1/E/Lägre
Nivå
2/C/Högre
Nivå
3/A
Undvik att citera kunskapskraven direkt.
Mallen ska vara uppgiftsrelaterad och
beskriva hur resultatet bedöms. Hur vet man att eleven kan något? Vilka
indikatorer finns?
Det är indikatorerna som ökar
sannolikheten för att eleverna förbättrar sin förmåga. Man måste veta vad man
ska öva och tänka på för att lära sig det som framgår av kunskapsomdömet.
Bra tips om vad man bör tänka på vid utformandet av arbetsuppgifter och bedömningsmallar! Läs gärna hela boken om du vill. Finns att låna! Fråga oss!
Här kan du se ett utdrag ur Måhl och Sundblads föreläsning om du vill, i början diskuteras några bedömningsmallar:
Ett sätt att arbeta med läslyftet om man inte känner att man får in det på sina vanliga lektioner är att införliva det i arbetet med SMILE. Så här gjorde jag med klass; SMILE-ordet var medmänsklighet. Vi genomförde ett Sokratiskt samtal, vilket jag tyckte passade bra ihop med uppgiften.Vi utgick från en bild och hade ett samtal kring denna. Vi var ca 14 st.
Arbetsgång:
Gruppmål: Alla är aktiva
Vilka samtalsregler behöver vi ha för att nå det målet?
Samtalsregler: Lyssna på varandra, prata en i taget, inte prata för länge, alla åsikter är ok.
Vi samtalade sedan kring följande bild: unicef.se (två barn gåendes bortåt med ryggsäckar någonstans i på en väg i en stad i Syrien). Vi utgick sedan från följande frågor:
Vilka är människorna på bilden?
Vart är de på väg?
Hur verkar de känna sig?
Kan man vara glad fast man lever i ett land där det är krig?
Hur ser deras vardag ut?
Finns det några likheter med ditt liv?
Vilka är de största skillnaderna?
Som avslutning fick de reflektera enskilt, skriftligt, kring följande frågor (svar inom parentes):
Hur gick det att lyssna och tala? (bra, ok, svåra frågor men det var bra att alla pratade och ingen kommenterade)
Hur gick det med vårt gruppmål? (bra för all a pratade, kunde gått bättre, vissa pratade inte så mycket, det är ens eget ansvar att vara aktiv, ganska dåligt - många vågade inte svara, några pratade mer än andra)
Vad lärde du dig av samtalet? (att man ser på saker på olika sätt, inget, att vår klass kan vara tyst och att man kan prata lugnt, tala med fler personer, att alla inte lever lyxliv)
Sammanfattningsvis ett första, lite trevande samtal men som ändå gav lite nya insikter!
Om du är intresserad av att jobba mer med olika digitala verktyg i klassrummet, så har Patricia Diaz gjort en bra sammanställning av en mängd olika verktyg som finns att tillgå.
Sammanställningen hittar du här: Länksamlingar/digitala verktyg
Plickers och Kahoot är det säkert många av er som redan använder; själv är jag intresserad av att börja använda digitala exit tickets.
Är du redan igång med något, så tipsa gärna kollegor om vad och hur!
Frågor:
1. Vilka digitala verktyg använder du idag?
2. Hur kan din undervisning främjas av att använda digital verktyg?
3. Vilket digitalt verktyg är du intresserad av att testa?
För att kunna göra lite egna snygga posters, diplom eller presentationer kan du använda dig av canva!
Där finns det olika mallar och designer att välja bland.
Lite tips för att jobba med klassen om strategier för lärande.
Tipset är saxat från Kerstin Dahlin (facebookgruppen The Big Five) som i sin tur hämtat inspiration från Fredrik Sandström som driver en intressant blogg.
Så här ser upplägget ut:
Eleverna får fundera över följande frågor enligt EPA:
"Hur vet och ser man att en elev lär sig mycket?"
"Hur märks det i klassrummet?"
"Vad är det eleven gör?"
Samla förslagen och skriv upp på tavlan. Förslagen kan se ut som följer:
- Visa intresse
- Lyssna uppmärksamt
- Ställ frågor
- Var fokuserad
- Var med i diskussioner
Tillsammans med eleverna kan man sedan enas om att dessa strategier inte är kopplad till någon särskild talang och att alla kan försöka använda dem.
De strategier eleverna kommer fram till kan med fördel sammanställas och sättas upp i klassrummet för att minnas och lyftas vid behov.
Ett tips: Titta gärna på "Orka Plugga" i samband med diskussionen. Avsnittet "Använd lektionen på ett smartare sätt" (4 min) funkade bra ihop med det vi pratade om. Finns på sli.se